Tillbaka till en annan verklighet

Ja, jag har nu varit hemma från mitt livs äventyr i en vecka. Då så många åkte efter min andra vecka så kändes det ganska tomt sista veckan. Vi hade minskat från runt 55 volontärer första veckan till runt 30 st.

Det har varit väldigt underligt att vara tillbaka. Även om de 3 veckorna kändes som bara ett par dagar så känns det samtidigt som att jag har varit på Antelope Park otroligt länge. Jag började känna mig "hemma". Nu väl hemma har man haft så mixade känslor. Delvis skönt att få sova i sin egen mjuka säng, slippa halvt frysa ihjäl varje kväll, natt och morgon och man kan duscha med nytta igen! Efter en dusch där, så var du lika smutsig igen samma kväll. Ja, det var ju inget man led av precis, det hörde till. Rök-doften från alla kvällar vid lägerelden satt kvar så pass att jag kände den även efter 3 duschar!
Men samtidigt så vill man bara tillbaka. Jag vill tillbaka och frysa och vara smutsig! Jag vill hitta på saker jag aldrig kunnat drömma om hemma och umgås med dessa fantastiska människor jag fick möjlighet att lära känna.
Först nu kan jag faktiskt tänka tillbaka och glädjas för min resa, utan att känna ångest och sorg att det är över. Tacka fan för Facebook säger jag bara!!

Som den hemmakära människan man är, eller var, så har jag verkligen fått blodad tand! Jag har redan börjat kolla efter nya resor och att kanske återvända till Antelope Park nästa år. Ja, det blir att jobba på nu så man har råd att åka iväg igen.